Upphovsrätt
Ett typsnitt kan skyddas av upphovsrätt. Enligt förarbetet till lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) ska uttrycket ”litterärt eller konstnärligt verk” tolkas i mycket vidsträckt mening. Typsnitt faller inom ett begrepp som man inom upphovsrätten kallar för brukskonst.
En grundläggande förutsättning för upphovsrättsligt skydd är att verket (typsnittet) är självständigt och originellt. Det ska härröra från upphovsmannen själv och vara ett resultat av hans eller hennes personliga, skapande insats. Detta innebär ett visst mått av särprägel, vilket man inom juridiken kallar för ett krav på verkshöjd. Den närmare innebörden av kravet på verkshöjd är olika på olika litterära och konstnärliga områden. När det gäller brukskonst som typsnitt ställs dock ganska höga krav på verkshöjd för att upphovsrättsligt skydd ska vara tillämpligt. Då ska man samtidigt komma ihåg att kravet på verkshöjd från början är mycket lågt ställt. Bokstäver, siffror och andra tecken måste ju ha en viss form för att överhuvudtaget kunna uppfattas som sådana och därigenom uppnå sitt syfte att kunna läsas och förstås av andra.
Ett tydligt exempel på typsnitt och verkshöjd är Bengt Lindströms skulptur av ett Y som finns att beskåda strax norr om Sundsvall, vid infarten från E4:an till flygplatsen Midlanda. Skulpturen i sig är upphovsrättsligt skyddad. Ett typsnitt där denna modell ingår som ”Y” har verkshöjd (även om övriga bokstäver baseras på ett annat typsnitt i sig) och omfattas därmed av upphovsrättsligt skydd. Skulptur-Y:et skulle inte få användas i ett typsnitt utan Bengt Lindströms eller eventuell annan rättighetshavares föregående samtycke. Inte heller får vem som helst använda det existerande typsnittet med Y:et utan Bengt Lindströms eller eventuell annan rättighetsinnehavares samtycke.
Om man tar ett befintligt typsnitt och bearbetar det på ett självständigt och originellt sätt med en viss skapande insats så att det får verkshöjd, har man upphovsrätt till typsnittet i denna gestalt. Men man får inte förfoga över det bearbetade typsnittet i strid mot upphovsrätten till det typsnitt man bearbetat. Detta gäller också om man överfört det till annan litteratur eller konstart, till exempel datorprogram eller datorkod. Du får alltså inte rättigheterna till typsnittet Futura Black bara genom att skapa ett digitalt typsnitt baserat på originalets blytyper. Bearbetningen, d.v.s. datorkoden, måste framställts på ett självständigt och originellt sätt med viss skapande insats för att typsnittet i denna form ska uppnå verkshöjd.
Om ett typsnitt har verkshöjd och därigenom har upphovsrättsligt skydd så gäller upphovsrätten i 70 år efter det år då upphovsmannen avled. Om skyddstiden har gått ut är det fritt fram för vem som helst att använda det utan någon eventuell rättighetsinnehavares föregående tillstånd eller krav på ersättning. Det innebär också att det är fritt fram att göra sådana bearbetningar av typsnittet så att man själv får upphovsrätt till sin bearbetning. Det viktiga i sådant fall är att ha koll på vem som är upphovsman och när den personen avled. Många äldre typsnitt har funnits så länge att det är ganska enkelt att dra slutsatsen huruvida skyddstiden för eventuell upphovsrätt har gått ut eller inte.
Det finns enligt upphovsrättslagen inget hinder att ett typsnitt som omfattas av upphovsrätt (d.v.s. har verkshöjd) samtidigt omfattas av mönsterskydd. Det kan alltså ha dubbelt skydd.