Typsnitt
Typsnitt är de filer som specificerar hur texten ska se ut, ifall den ska vara skriven med snirklig handskriftsstil eller stoiska versaler. Lite slarvigt kallas typsnitt numera ofta för ”fonter” i dagligt tal. Ett svengelskt uttryck, som är ett arv från de ständigt närvarande engelskspråkiga programvarorna.
All digital text du ser är beroende av ett typsnitt, för om inte ett typsnitt vore kopplat till texten så skulle du inte se några bokstäver. Texten du läser i den här boken är kopplat till ett typsnitt. Om ett annat typsnitt läggs på texten i den här boken kommer den inte att se ut så som jag som författare har tänkt mig, men bokstäverna skulle (förhoppningsvis) vara desamma. Och vad värre är, om ett typsnitt som inte kan hantera våra svenska å, ä och ö läggs på den här texten så kommer texten att se ut så här: vilket gj◊r den n‡st intill ol‡slig. Bara en massa skr‡ptecken.
Därför är det viktigt att du väljer ett typsnitt som kan visa alla tecken som ingår i det språk källfilen är skriven på, och även de tecken som ingår i de språk som källfilen ska översättas till. Du måste vara medveten om att du kan komma att behöva byta typsnitt på det översatta materialet, och gärna vilket typsnitt du i så fall ska byta till.
Som exempel på de problem som kan uppstå på grund av okunnighet om typsnitts bokstavsinnehåll kan jag berätta följande. En gång gjorde firman jag jobbade för ett översättningsjobb åt en multinationell svensk industrifirma. Dokumentet, som var en reklambroschyr för en ny produkt, översattes bl.a. till ryska och polska. Originalet var satt i HelveticaNeueNarrow. Olyckligtvis innehåller både ryska och polska ett antal tecken som helt enkelt inte ingår i HelveticaNeueNarrow. Vi satte därför dessa språk i ett annat typsnitt som hade stöd för de tecken som ”saknades”. Några dagar efter leverans ringde reklambyrån som skapat det engelska originaldokumentet. De var väldigt upprörda och besvikna över att vi inte behållit HelveticaNeueNarrow för ryska och polska. Det var nämligen det typsnittet som gällde enligt kundens grafiska profil.
Visserligen hade vi på förhand kunnat diskutera vårat typsnittsval för översättningen med kunden, men det skulle fortfarande inte ha förmått HelveticaNeueNarrow att kunna skriva ”действие”. Kundens grafiska profil var helt enkelt oanvändbar på stora delar av den internationella marknaden. Den fungerade utmärkt i Västeuropa, och därför bland annat engelska, javisst, men för alla andra marknader var det kört.
Industrifirman hade lagt ut stora summor på att köpa en grafisk profil som bara fungerar i Västeuropa och Amerika, när deras marknad till stor del var gamla Östeuropa och Asien. Jag förmodar de kunde ha spenderat pengarna lite bättre. I Östeuropa och Asien förlorar företaget sin grafiska identitet eftersom den reklambyrå som skapade den grafiska profilen saknade kunskap om hur typsnitt fungerar på främmande språk. Eller ännu värre, kanske inte brydde sig.
Det går att skriva många hyllmeter böcker om typsnitt. Bara nomenklaturen är uppvuxen från 500 år av trycktraditioner. Jag tänker försöka ducka undan ansvaret att förvandla den här boken till en lärobok i typologi genom att kort förklara vad du bör hålla utkik efter och vad du bör undvika.
Enklast är att använda typsnitt av unicode-slag. Det innebär att de innehåller hela det latinska alfabetet, men även en massa tecken som inte normalt ingår, t.ex. kyrilliska tecken men även våra svenska å, ä, ö och de östeuropeiska tecknen ç, ā, š, ł, m.fl. Exakt hur många och vilka ”extra” tecken som finns i unicodetypsnittet varierar, men ju fler desto bättre.
Det är också bra om det unicodetypsnitt du väljer är ett OpenType-typsnitt. Det innebär att typsnittet är identiskt på alla sätt oavsett om det är installerat på en Mac eller på en Windowsmaskin. Detta kommer att eliminera en hel del problem om du själv t.ex. sitter på en Windowsmaskin men din reklambyrå arbetar på en Mac (vilket den sannolikt gör).
Välj inte ett typsnitt som bara existerar till Macintoshplattformen, eller omvänt, bara existerar till Windowsplattformen. Förr eller senare kommer det dokument du skapar att behöva bearbetas i ”det andra” systemet. Ju mer kompatibel filen är med båda systemen desto smidigare kommer arbetet att gå. Och desto billigare blir det för dig som beställer.
Så det är mitt nästa tips i den här boken: se till att använda unicodetypsnitt i formatet OpenType. Kräv att din reklambyrå använder ett sådant på era trycksaker. Det eliminerar en massa problem och gör att dina dokument översätts och layoutas smidigare och därför billigare.