Double-byte-system och Single-byte-system
I våra västerländska textsystem som bara kräver några hundra tecken låter vi varje byte innehålla information om vilken bokstav vi vill visa i en text. Vi använder ett så kallat Single-byte-system. Detta räcker dock inte till för att visa asiatiska språks tusentals skrivtecken. Därför bakade äldre asiatiska program och datasystem in textinformationen i två byte. Detta var så kallade Double-byte-system och de användes främst i Ostasien, Kina, Japan och Korea. Detta ledde till att äldre datorsystem från Asien hade enorma svårigheter att kommunicera med västerländska datorsystem (och vice versa naturligtvis). Datan var helt enkelt inte kompatibelt mellan de båda systemen.
Numera är alla sådana problem lösta i och med Unicodesystemet. Men även om Double-byte-systemet är mer eller mindre dödförklarat är det fortfarande möjligt att stöta på dokument som kräver Double-byte-system för att läsas.
I vilket fall som helst kan det vara bra att veta att om du får ett dokument från en asiatisk dator där allt verkar stämma men du ändå inte kan öppna dokumentet korrekt, så är det möjligt att du fått ett dokument som är skapat i ett Double-byte-system. Eller om du levererar ett dokument till Asien och de inte kan öppna dokumentet på sitt system, så är det möjligt att anledningen är att de sitter på ett Double-byte-system.
Det finns tyvärr inte några vattentäta lösningar på sådana problem. Det finns konverteringsprogram och konverteringsmöjligheter men de är olika för varje program. Försök få tag på ett sådant konverteringsprogram. Köp det, sök på Internet eller fråga dina vänner om de känner till något. Det är tråkigt nog de bästa råd jag kan ge inför en sådan situation.